Yesterday



Was that you? Looked just like you
Strange things my imagination might do
Take a breath, reflect on what we been through
Or am I just going crazy because I miss you?







Jag tar tillbaks vad jag sa...

Nu har det gått ungefär 3 timmar sen sist jag skrev och allt är helt plötsligt mycket värre.
Ge mig tusen valium och låt mig hoppa omkring på ciggmolnen under en hel nattsömn, för att sen vakna imorgon och vara totalt fri. Åh, jag längtar.
"Godnatt!"


emz


Fjärde freakkin dagen!

Huvudet glappar ihop, fingrarna kliar, kroppen växer, munnen smakar konstigt och humöret dalar.
Fyfan. Detta har hittils varit den jobbigaste dagen. Ge mig en cigg innan jag smäller av!



NEJ. ska. inte. ge. upp!


emz


Have you heard the news today?

I'm leaving town. I'm cashing out.
This town's to small for me to stay.
The time is now. I'm heading out.



Hejdå Stockholm. Hejdå Sverige.


emz


(19 september) ÅR 2010?

...Tydligen inte.

Idag är en mörk dag i vad vi kallar nutid. Fyfan säger jag bara. Jag vill bara spy och ta några djupa andetag. Och sen fortsätta spy! Andra ord är överflödiga

emz


Wake up, sunshine!

En helt ovanlig lördag klockan 09.30 vaknade jag upp i min säng hos mamma, helt av mig själv. Varken bakis, eller trött. Min vanliga morgonrutin har alltid bestått av att jag springer upp med morgongrus i ögonen, drar på mig min rökjacka (ja, jag vet...) fyller ett stort glas med kaffe och stressröker min första cigg eftersom jag som vanligt lyckats vakna "lite" senare än planerat. Allt detta efter sisådär 20 miljoner alarm som letat sig in i mina drömmar och istället väckt allt och alla inom 50 meters radie.

Men, idag har allt varit lugnt och fint. Ja, idag har varit en sån där tråkig regnig dag, där man verkligen inte gör ett skit, utan att få dåligt samvete.
När jag tänker efter så har min mest (och enda) krävande uppgift bestått av en 1½ timmes mysig promenix med voffslan och musik. Love it!
Så under dagen har jag funderat lite på att blogga. Men, det är så länge sen, sen sist. Hur gör man egentligen? Vad skriver man om i bloggar?

Jaja. Hur som; så vill jag härmed meddela att jag kanske är back on track med bloggen.
Så lite update antar jag; Mina senaste 2 månader har bjudit på massor av gott och ont, jobb, beslutångest men också kära återseénden.
Men, för att blicka framåt så kan jag meddela att jag har tagit ett beslut. Ett beslut som jag knappt kan skriva ut, för att jag är rädd för att ångra mig. Så, jag avvaktar med att out'a det och säger såhär istället. Nästa helg drar jag ner till goa Göteborg. Ska blir sjukt kul att få se lite av götet igen. Men det bästa av allt är såklart folket jag kommer träffa. Vissa har jag inte sett sen januari! Freakkin lövely!
Efter götet får vi se vad som händer. Jag säger helt enkelt som jag brukar: den som lever får se.

Fan, att det här med att blogga var så påfrestande och krävande. Jag må bara ta en paus.
Här har ni iaf ett grymt jävla album att lyssna på (spotify-länk just for you baby): Robyn – Body Talk pt.2

emz


Borneo

De senaste 2 veckorna var helt sjukt awsome.
Vi åkte ut till ett forskningscenter. Där befann sig forskare från hela världen. Och vi såklart.
Här spenderade vi bara 2 nätter, men varje vaken sekund spenderades antingen med en kaffe i handen, eller djungel under våra skor.
Vi gav oss ut på trekkings tidiga mornar, varma dagar, sena kvällar. Ja, vi gav oss ut på apjakt helt enkelt.
Till vår stora överraskning lyckades vi faktiskt spotta så mycket apor på 1 dag, som tydligen var "sällsynt".
Så summan av kademumman är att vi antagligen är sjukt grymma på att trekka apor, eller så hade vi bara jävligt tur.

Under de här dagarna klättrade vi upp i höga utkikstorn och såg hur dimman släppte djungeln ur sitt järngrepp och solen sakta men säkert lade sig som ett skimmer över trädkronorna.
Vi snubblade på giftormar och smög på fåglar. Men, det bästa av allt var väl egentligen de vilda aporna vi lyckades hitta.
Ett flertal orangutanger, redleaf monkeys, borneo gibbons och long tailed macaque.

Efter lite djungelliv begav vi oss vidare till ön Mabul för chill och dyk i Sipadan. Tamefan. Detta var något av de bästa dyken vi upplevt på resan. Helt klart i klass med Galapagos.
Vidare till Bangkok för att ta en 24timmars "hej-jag-har-varit-i-bangkok"-liv.
Och sen då?

Ja, juuust det. Sen åkte vi hem.
Så här sitter man nu på svensk mark. Det känns sjukt konstigt, men är samtidigt lite skönt så klart.
Har mest bara legat hemma och försökt landa lite, det har väl gått sådär. Men har hunnit träffat några av dem bästa iaf. Och fler blir det ikväll.

Nu är jag lite i valet och kvalet, om jag ska fortsätta med den här bloggen eller inte... Jag menar, resan är (oj, vad konstigt det känns att skriva) avslutad. Iaf for now!
Jag måste nog smälta det här lite helt enkelt...

1luv
emz



Va? Vad gor du har?

Klicka in pa Davids blogg istallet. Klicka har!
(eller har, har, har, har, har, har, kanske har, har, har, har, har, har, varfor inte har?, har, har, har, har, har, eller klicka har, har, har, har, har, har, eller testa den har, har, har, har, har, har, eller har. Men om jag var du; skulle jag klickat pa forsta lanken ist) ;)


Forsta internettiden pa lange. Och vad hander? Jo, jag springer pa en grym lat.




Jo, just det. Sen var det, det dar med uppdatering ocksa. :)
Jag har inte speciellt mycket att komma med; sa jag rekommenderar dig starkt att klicka dig in pa Davids blogg ist. Dar har du ett inlagg han har kampat med sen dackefejden!
Men...Tiden gar som vanligt fort. Imorn lamnar vi Indonesien. Borneo, Malaysia vantar med djungel, dyk, orangutanger, flodbat, dyk och sol&bad.
Flyget hem till sverige ar bokat den 15e augusti. Sa det galler att njuta av dagen.

Karlek
emz

Que pasa!?

Hallo dar hemma!
En sak har slagit mig de senaste dagarna... Eller om arligheten ska fram sa ar det till och med nagra saker som har slagit mig.

For det forsta:

Jag forsoker fortfarande prata spanska lite da och da (oftast hinner jag hindra mig sjalv innan, men ibland rymmer grodorna ur munnen). Vafan liksom? Inte nog med att det ar 'svart' som det ar. Sa man far val tacka Gudarna att man har David runt sig som staller allt till ratta.

For det andra:
Jag orkar inte styra och stalla med den har bloggen langre. Inlaggen blir alldeles for langa och invecklade. Sa hadan efter blir det lite smauppdateringar har och dar; sa att ni vet att vi lever och inte satt pa baten som sjonk, planet som kraschade, eller ar pa nagon o nagonstans utan pengar att ta sig hem for :). (Forlat bloggen, men jag behover en paus. Det ar inte du, det ar jag.)

For det tredje:
Facebook dodar mig langsamt. Eller inte sjalva facebook, eftersom jag har kontakt med alla er dar hemma via denna alsk/hatade-hemsida. Men bilduppladdningen dodar mig. Sa, lagger nog det pa is ett tag ocksa. Men, nar jag hittar en tillracklig trevlig uppladdningshastighet sa kommer antagligen fler bilder upp. :)

Sa, nu nar jag har lattat pa hjartat kan jag val passa pa att ge en liten update.

Efter nagra dagar pa Bali begav vi oss till Gili oarna. Det blev ungefar en vecka pa Trawangan. Snorkling, sol, bad och annat kul. Vidare mot Flores pa en resa med buss, bat, buss & aterigen bat som varade i cirka 35 timmar totalt.
Efter att ha rest runt i Sydamerika sa vet vi att saker och ting inte alltid tar den tiden som det "ska". Men, har ar det annu varre. :)
Efter ett besok pa Komodo och Rinca oarna (kanda for sina drakliknande odlor som blir upp emot 3 meter langa) sa var det dags att dra vidare.
Vi hade namligen turen att pricka in en Pelni bat som bara gar 2 ganger i manaden dar vi lyckades hustla in oss i en av crewets hytt i cirka 20h for en billig peng. Nu har vi alltsa anlant Sulawesi. Malet ar att ta sig upp till Manado och dyka dar runtomkring. Det ska tydligen vara nagra av Indonesiens basta dykspots. Lovely.

Jag hoppas ni mar guld dar hemma!

Karlek
emz



Tredje & sista kontinenten

1,5 dygn efter att flyget lamnade LA anlande vi Bali, Indonesien. Saklart inklusive tidsskillnader, men anda. Gissa om man var sliten. Speciellt eftersom varken LA eller Vegas bjod pa speciellt mycket somn...

Eftersom vi totalt hade 6,5 dag i USA, sa blev det mesta intensivt, precis som vanligt. Men, det ar sa det ska vara. ;)
Dom forsta dagarna spenderades i LA, med mycket och langa promendar. Vi var forberedda pa att LA var stort, men SAHAR stort hade vi ingen aning om.
De forsta dagarna hann vi saklart springa runt pa Hollywood blv och spana in alla stjarnor pa Walk of fame. Bland mangden hittade vi tva svennebananer: Greta Garbo och Ingrid Bergman. Har aldrig kant mig sa patriot, som jag kande mig nar jag stolt fotograferade stjarnorna bland myllret pa gatan. Saj whaaaaaaat biiaatch, Ajm from schweeedeeen ekade i huvudet.
Saklart togs lite pusskort med min blivande man Johnny Depps stjarna, handerna i cementen dar Mr. Schwarzenegger mega-hand har vilat, massor av tysta sekunder for King of Pop Michael Jacksons stjarna och manga manga fler. Kvallen skulle dock bjuda pa nagot helt annat. Losgodis och bio. Nagot som vi sett fram emot i flera manader. "Nar vi kommer till USA ska vi ga pa bio och kopa massor av gooodiis". Lattare sagt an gjort. For det forsta var det nastintill omojligt for oss nyankomna turister att hitta en biograf. Nar vi val hittade en biograf sa var den stangd. Vafan, hur kan den vara stangd?
Sa utan godis och utan bio knatade vi tillbaks till vart hostel dar olen halldes upp i roda plastkoppar fran en oltunna (precis som i filmerna) och lungorna skrattades sonder av nagra komiker som underholl oss.

Jag maste ju faktiskt tillagga vad vi at, da jag och David har gatt pa en diet under var tid i USA.
Vad for diet tanker ni kanske? Vi som ar sa snygga, size-zero tunna och halsosamma? Tack mina vanner, men det ar amerikansk diet som har gallt. Sa mycket, stort och fett som mojligt. Snabbmat i en vecka. Drommar besannas i USA!
Dagens middag blev en feeeting stor pizza (tank er familjepizza-storlek) och saklart kaffe tidigare (den storsta stoleken av en fettig latte vanilj fran goda Starbucks).

Dagen efter bjod aterigen pa massor av promenad, precis som hela resan har gjort, haha. Men idag tog vi oss ner till Santa Monica for att knata runt bland husen, 3th street promenade, pieren och stranden och for att sen ga langst vattnet ner till Venice beach. Love it!
Flyttar jag till LA nagon gang, sa ska jag latt bo nara Venice beach. Sjukt mysig strandpromenad med musik och dans i massor och butiker som saljer bade det ena, det andra och det fjortonde...
Avslutningsvis forsokte vi hitta lite kandisar langst Rodeo drives alla markesbutiker och finbilar och Beverly Hills.
Vi gick nastan hem tomhanta (utan att ha sett nagon kandis) tills vi hittade Frank Sinatras hus...
(psst, egentligen var det nog inte hans hus, eftersom vi har gogglat pa det nu och det inte alls ser likadant ut, men vi latsas iaf...)

Kvallens middag bjod pa ett berg av pannkakor med massor av sylt, glasyr och allt vad det var. Och ja, det blev frappe fran Starbucks ocksa ja. Mums.
Val tillbaks pa hostlet motte vi upp Jen som vi traffade i Bolivia. Henne skulle vi spendera resten av LA och Vegas med. Kart aterseende.
Massor av dans senare tog jag och David med vart nya kara entourage (som bestod av massor av europeer) en bil in till kvallens forsta stopp. En flashig nattklubb i LA. Har bjods det pa jordgubbar, bjornbar och annat gott, som man doppade i choklad. Till den pumpande musiken dansade ett gang sjukt grymma dansare pa scen.
En trang taxiresa senare blev det en ostig pizza (diet vettni) och efterfest pa hostlet.

Eftersom schemat var intensivt planerat, sa var det bara att upp och hoppa och dra ivag till nasta destination: Universal studio dar vi faktiskt hann gora allt vi ville, konstigt nog. Det blev Shrek i 4d, en tur i spokhuset (fyfan vad radda vi var), en tur bland inspelningsplatserna, bergodalbanor bland Jurassic park och mumien, vattenshower och annat kul. En snabb pizzamiddag igen och sen ta sig tillbaks till hostlet dar nasta partykvall tog sin borjan. Denna gang bar det ivag till ett hotel uppe pa sunset strip, som tydligen skulle ha en av dom basta houseklubbarna.
Och ja, jag blev nojd. Det var inte speciellt stort, men det levererades bara karlek. :)
Lite taccos och glass (dieeet som sagt) senare var man hemma pa hostlet igen, for efterfest och somn.

Cirka 3 timmars somn senare var det dags att ga upp igen, for att dra ivag till nojesparken Six flags.
En heldag med bergodalbanor var pa dagens schema. Aterigen endast snabbmat till middag (pommes, onion rings, hamburgare). Nar vi kom tillbaks till hostlet var det dags att planera infor morgondagen som bjod pa Vegas. Under dessa dagar hade vi lyckats "lura" med oss en Mike ocksa. Riktig skon snubbe fran Tyskland som bor i LA. :)

For att hinna allt ordentligt sa blev det upp ganska tidigt som vanligt for att dra upp till Hollywood-skylten for att andas in ordentlig Hollywood-luft. Nagra timmar senare satt vi; de fyra musketorerna, pa bussen - pavag mot Sin City.

Nu har vi alltsa kommit till USAs andra del: Las Vegas. Och ni vet vad man sager om Vegas va? What happends in Vegas, stays in Vegas...
Kan saga sahar. Vegas var inte sa galet som vi kanske hade trott, men riktigt kul hade vi det.
Och nej, inga miljonvinster och inga giftermal. :)
Och saklart holl vi pa var diet ocksa for den delen, massor av friterat, fettig och god mat...mmm, muums.

Sa, nu sitter vi har som sagt, pa Bali. Det kanns sjukt att vi redan ar har. Tiden har gatt sa sjukt fort.
Men, vi ser fram emot massor av sol, surf, dyk, fest och allt vad sydostasien kan bjuda pa. Om mindre an 3 manader ar vi hemma i Skandinavien igen, sa det galler att njuta av dagen tills dess.
Saknar er dar hemma!

Ah juste. Sondag bjuder pa mer internet, sa da kommer jag befinna mig pa skype. Ar lite ovan med tidsskillnaden har, men nagongang pa eftermiddagen vid 12/13 (svensk tid) kommer jag in igen. :)

Karlek
emz


Tid for en uppdatering

Nu mina kara far ni en uppdatering (och aven jag far en uppdatering saklart; Nar jag ar 95 ar gammal och sitter dar med barn-barn-barnen vid mina fotter och bloggen framfor ogonen sa ska dom allt fa hora om denna resa. Stackarna kommer bli sondertjatade. - Dom kommer aldrig vilja besoka mig pa alderdomshemmet, eftersom det har antagligen kommer bli deras godnattsaga - varje gang, hahaha, stackars barn).

Hur som helst, mina kara. Lat sagan fortsatta:

Nu har vi satt vara fotter pa fastlandet igen - efter 2 hela veckor pa Galàpagos.

Dag 1
Upp och hoppa i ett iskallt rum "hemma" pa hostlet i Quito. Som vanligt springer tiden ivag och morgonstressen var ett faktum (som alltid for att tillagga).
Dagen innan hade vi betat av hela new towns (dar vi bor i Quito) travel agencys som anordnar o-hoppning (cruises) pa Galápagos. Men den som letar - hon finner. Vi lyckades alltsa hitta en schysst deal pa en 4-dagars kryssning med en lyx yacht. Allting passade in pa vara krav gallande pris, oar och tid.
Sa, med hoga forvantningar och langtande blickar hoppade vi in i taxin, som tog oss till flygplatsen, som tog oss vidare till on Baltra.
Redan direkt blev vadret battre (det har i stort sett bara regnat hittils under var tid i Ecuador) och det tog vi som ett gott tecken.
De intensiva 4 dagarna sattes i rullning direkt.
Pa flygplatsen hamtades vi upp av var guide och motte vara reskamrater, som nastan bara bestod av folk som passerat 50-ars strecket. En kort resa senare satt vi i loungen pa vad som for fyra dagar skulle kallas vart hem och batturen tog sin borjan.
Forsta stoppet blev pa North Seymour dar vi gick i land och vandrade runt i naturen bland ormar, leguaner stora som hus, blue-footed boobies som sjong och dansade vilt, krabbor i mangder, sjolejon i alla olika aldrar, frigates med sina roda "ballonger", oskygga odlor, pelikaner och andra typer av faglar.
Redan nu markte vi hur oskygga och nyfikna alla djuren var. Fotochanserna var manga och narbilder var ett faktum.
Efter nagra timmars vandrande i gassande sol gick vi ombord pa baten igen och avnjot var forsta 3-ratters middag (alla maltider var 3-ratters, hehe) och en skon somn i var suit. Det gick forvaningsvart bra att sova, trots den langa natturen pa oppet hav till nasta o.

Dag 2
Isla Española var vad som stod pa dagens schema. Bade vandring, chill pa stranden och snorkling.
Dagen borjade tidigt (som alla kommande natter skulle gora) och vi gick i land pa en kritvit strand dar sakert 100 sjolejon lag och solade.
Efter massor av mys med sjolejonen borjade resans forsta snorkling vid The wall.
Har halsade vi pa jattemanga fiskar, snorklade in i grottor, men kanske det basta av allt: Lekte med sjolejon.
Forst lag dom bara langst stenvaggarna och solade, men nyfikenheten bjod in dom till oss i vattnet istallet.
Ratt som det var hade vi sjolejon som simmade ratt emot oss, for att sen vanda bort bara nagra centimeter ifran oss och borja om igen. Kanslan att simma och leka med sjolejonen var obeskrivlig. Och dom njot nog lika mycket som oss, busfrona.
Trotta begav vi oss tillbaks till baten for lite siesta och mat, for att sen fortsatta att utforsta on med en vandring.
Aterigen blev det leguaner i massor och alla andra djur namnda fran forsta dagen. Men aven lite andra faglar som olika ornar och albatrosser (som i stort sett bara kan hittas pa just Isla Española). Vi fick inte bara se albatrossarna, utan aven deras sa kallade "landningsbana" och massor av nya bon dar dom vakade dom forsta aggen. Om ett par veckor lamnar dom on, sa vi hade verkligen perfekt tajming.
Tillbaks till baten for att forsoka smalta dagens upplevelser och fortsatta turen mot resans tredje o och tredje dag Floreana.

Dag 3
Som vanligt upp med tuppen for att borja dagen med att besoka Postoffice Bay som i flera 100 ar anvands som en kommunkationscentral for den gamla hederliga vanliga postvagen (inga e-mail har inte).
Nu for tiden anvands den dock bara av besokare som lagger i sina brev och vykort dar och som sedan postas av nagon annan besokare som kanske har vagarna forbi det landet brevet/vykortet gar till. Riktigt kul idé, sa har sitter jag och David med ett vykort som ska folja med oss till LA och sedan postas. Gissa om agarna kommer bli glada, nar dom far det efter 4 manader. :)
Var riktigt duktiga guide berattade massor av historier om denna o, som ar alldeles for langa for att beratta om nu. Men, en liten ledtrad ar att det sags att dom som bor pa on straffas pa ett eller annat satt efter vad dom gjort i sina liv. Sa ska du bo dar maste du verkligen ha bra karma for att klara dig undan. Eller?
Tydligen ar det nagra fa 100 som bor kvar dar, men enligt guiden blir siffran bara mindre och mindre. Hinner doden ikapp eller blir manniskorna radda och flyttar darifran? Vem vet?...
Pa formiddagen hann vi aven ga ner i en djup och kolsvart lavagrotta med iskallt vatten att bada i for dom som ville.
Tillbaks till baten efter en aterigen intensiv morgon for att fortsatta dagen med snorkling. Denna gang vid Devil's Crown.
Eftersom strommarna var sa starka sa blev vi upphamtade av baten ett flertal ganger for att hinna se allt.
Har lyckades vi se vad som nastan kandes som tusen fiskar, vi simmade med havssjoldpaddor och reef sharks, sag alla olika typers av rockor, sjostjarnor och saklart sa blev det aven lite mer lek med sjolejonen.
Lite halvt frusna och trotta efter snorklingen kom en valpassad siesta for att sen ga i land igen for att besoka de olikt fargade stranderna och hoppas pa att se sjoldpaddeagg. Tyvarr blev det inga sadana, men massor av faglar, chockrosa flamingos och mer snorkling bjods det pa iaf.
En god middag och lite vin senare (alla maltider var sjukt goda, men denna var lite speciell eftersom det var avslutningsmiddagen) somnade man lite smaberusad med ett leende pa lapparna.

Dag 4
Efter nattens tur hade vi ankommit till cruisens slutdestination Puerto Ayora pa Santa Cruz.
Har blev det ett besok till Charles Darwin Research Station for att mota jattesjoldpaddorna och en av varldens kandaste sjoldpadda: Lonesome George. Det ar lite synd om Lonesome George dock, eftersom han har mycket press pa sig. Han ar namligen den sista sjoldpaddan av hans art Pinta Island Tortoise (vad man vet iaf). Sa sitter du med en hon-pinta-sjoldpadda dar hemma sa far du garna hora av dig till Charles Darwin Research Station, sa Lonesome George slipper kanna sig ensam. For ovrigt kan jag tillagga att han mar jattebra trots sina cirka 90 fyllda ar.
Lite bagagehamtning och jakt efter ett nytt temporart hem senare, var cruisen slut och ett nytt kapitel av Galápagos fick istallet ta sin borjan.

Dag 5
Runt cirka klockan 5 vaknar jag upp av att David sjunger pa sangen och jag fick choklad i massor kastat pa mig (hahah, stackarn far utsta mitt chockladbegar).
Har skulle ingen tid spillas, sa vi gav oss ivag pa en dagtur till en femte o; Bartolomé.
Har knatades det runt i en miljo som paminde om manen (kan tanka mig att det ser ut sa) och sag hur on har formats av rinnande lava som skapat tunnlar och annat kul.
Efter blev det snorkling (dock inte for mig, eftersom jag satt med infekterade oronhalor eller vad man ska saga) bland hajar och fiskar.
Jag simmade dock bredvid, men sag inte sa mycket mer an...Pingviner. Men, det racker gatt och val for mig. Pingviner i varmen, kan ni tanka er. Och dom var sa sma och sota.
En battur senare var vi tillbaks i Puerto Ayora och David hade annu en overraskning for mig. En stor chokladtarta och varsin stor ol.
Chokladtartan var sa stor sa vi var tvungna att ta hjalp av andra for att ata upp den varav vi motte 4 skandinavier (2 norrman och 2 svenskar). Mycket trevligt folk, sa vi beslot oss att borja fira denna dag tillsammans med caipirinha, spel och en bit god mat. Kvallen fortsatte nere pa bryggan med andra nyfunna vanner som vi plockade upp pa vagen och sen blev det dans for hela slanten pa ons enda nattklubb. Tro mig, vi dansade allt fran salsa till cripwalk langt in pa morgonen.

Dag 6 och framat
For forsta gangen pa lange unnade vi oss en sovmorgon till 12. Och de narmsta dagarna skulle bara besta av en enda sak. Dyk, och det i massor.
Jag borjade ta mina dykkurser for open water och David passade pa att uppdatera sina skills lite med tva dyk pa sista dagen.
Under tiden pa Galápagos har jag alltsa hunnit gora 7 riktigt grymma dyk, pa de basta dykspotsen, varav 2 av dom var vid dom beromda Gordon Rocks.
Jag behover nog inte tillagga att jag sitter pa ett certifikat nu. ;)
Sa, for att bara namna lite av vad vi sag och simmade sjukt nara under dyken: Sjolejon, havsjoldpaddor, massor av olika rockor och stora maktiga mantarays, tusen-miljoner fiskar i alla storlekar och farger (vi hittade Nemo overallt!), white-tipped-reef sharks, alar, sjostjarnor och korallrev saklart. Men nastan det basta av allt. Vi sag den beromda galapagos hajen (som ar relativt sallsynt) och ett flertal hammerhead-hajar som var storre an oss.
Kanslan ar obeskrivlig att befinna sig sa nara hajarna.
Forutom dykning har vi unnat oss god mat, sol och varme och lart kanna manga skona nya manniskor.
Sa det var aterigen med en tar i ogat vi lamnade Galápagos idag...
Huvuddelen av Puerto Ayora ar sa sjukt litet och eftersom vi har spenderat sa mycket tid dar, sa hann vi lara kanna manga skona manniskor, locals som turister, som kommer saknas.
Men, the show must go on...

Sa. Slutsummering av Galápagos ar helt enkelt: fem miljoner stjarnor av fem mojliga, hehe.
Nera. Men om man sager sahar. Galápagos ar helt klart en hojdpunkt av resan. Ett maste om man besoker Sydamerika.
Vi hade sjukt hoga forvantningar av Galápagos, vi snackar alltsa om att dom var skyhoga.
Men aterigen besannades forvantningarna. Tiden kunde inte spenderats battre.
Sa detta tipsar jag alla om. Besok Galápagos. :)

Sa, nu tror jag att jag lyckats skriva ihop en liten summering iaf.
Men, resan fortsatter och imorgon ska vi utforska lite marknader har i Quito och i en narliggande stad vid namn Otavalo. Det innebar en heldag helt enkelt.
Nasta uppdatering kommer ifran USA.

Hur mar ni dar hemma? Jag horde att ni har det varmt och skont i Skandinavien. :)
Tanker pa er och hoppas ni mar superbra.
Nasta internet-tillfalle bjuder pa skype!

P.S Bilder kommer pa facebook nar ni minst anar det! ;)

Karlek
emz

Ett stort leende och rinnande oron

Kara blogg,

Det ar mycket som har hant sen sist. Ja, precis i vanlig ordning.
Jag har varit askeff pa att uppdatera. Ja, precis i vanlig ordning.
Men, ska forsoka kora en update nu...
Imorgon fyller jag 21 ar for tredje gangen. Och fodelsedagen kan nastan inte spenderas battre, an vad den kommer att goras. Pa Galapagos oarna!
Vi har precis kommit hem fran en 4 dagars kryssning (lat mig tillagga: pa en Forsta klassig yatch) och just nu kan man inte ma battre.
Eller ok, var hos lakaren idag och tydligen mar mina oron inte fullt lika bra som jag gor (gick och blev sjuk for ett tag sen; och med halvkrassliga bihalar har jag bade snorklat/dykt, badat och flygit). Sa nu kakar jag medicin (som David sager katter brukar fa, hahaha) och behandlar oronen med orondroppar. Detta lilla missode har i stort sett strandsatt oss pa Galapagos oarna. Sa en ombokning av flyg tillbaks till Quito var pa dagens tapet. Men, det gor inte sa mycket. Nagra extra dagar ute pa oarna har omkring ar bara en annan dag i paradiset. ;)
Sa om nagra dagar nar oronen mar lite battre, blir det dyk. Och det i massor. Certifikat ska tas och dyk i det beromda Gordon Rocks ska goras!

Aja, nu over till roligare saker.
Hittils har vi sett massor, funderar pa om jag ska kora en full update om hela Galapagosvistelsen senare (totalt kommer vi vara har i over 2 veckor, sa det blir nog en del text...)
Ah, sa far det bli... Men jag kan ge er lite update gallande resan upp mellan Lima och Galapagos dock. :)

Efter ett intensivt Lima fortsatte vi norrut till Trujillo och Huanchaco.
Vi bestamde oss for att bara stanna 1 natt har, da stranderna var mer gjorda for surf an for bad (och ingen av oss var riktigt beredda pa surf an i och med skadade knan och smakrasliga halsar).
Men, pa 1 dag hinner mycket ske. Klant-emz tar totalt over min kropp och branner upp hela baksidan av laren. (klant-emz glomde det dar som kallas solkram). Sa en sjukt jobbig bussresa senare (det gjorde ont nar jag gick, satt, kom at det och fan till och med nar jag tankte pa det) kom vi fram till Mancora. Forsta anhalten for sol och bad.
Vi anlander till nagot som skulle kunna kallas Perus paradis. En liten kuststad med langa strander och manga barer. Det blev manga slushies, langa natter pa stranden, mycket salsa, manga skona manniskor, nya matupplevelser (en peruansk version av sushi) och saklart sol och bad.
Ater igen hoppade vi over surfet, denna gang pga samma onda kna (stackars David...) och spranglila lar.
Efter 4-5 dagar bar det av till ett nytt land. Tiden for Ecuador var kommen.
Med en liten tar i ogat lamnade vi Peru bakom oss, som gett oss sa mycket varme. Men ogonen var spanda pa allt nytt som vantade. I det femte och sista landet Sydamerika har att erbjuda oss...For tillfallet.
Forsta anhalt blev Ecuadors version av Mancora: Montañita.
Pga daligt vader stannade vi bara nagra natter (det enda man i stort sett kan gora i denna lilla stad ar att surfa, sola, bada och festa) och styde istallet in siktet pa Quito.
Med Quito kom ocksa regn och kalla natter.
Men mitt i regnet lyckades vi anda hitta sjukt haftiga platser, marknader och det viktigaste av allt: Bra erbjudanden for att ta oss till Galapagos.
Mer Quito blir det nar vi ar tillbaks fran Galapagos, och da kommer Quito-upplevelsen pa riktigt; med allt vad det nu kan innebara... 2 dagar till har vi atminstone att spendera dar, innan vi styr vart segel mot resans andra del: USA (LA och Vegas baby!).

Yesaja, det ar den lite halvt tafatta uppdateringen jag har att komma med for tillfallet.
Ogonen klistras ihop, oronen rinner (orondroppar dock ;P) och imorgon bar det av mot en ny o redan klockan 5 pa morgonen.

En mycket finare uppdatering kommer inom kort (forhoppningsvis redan fran Quito).
Tills dess...

Karlek
emz


Been there, done that...


Klicka pa mig om du inte kan noja dig med bildens storlek. Size matters!?


Separate's always better when there's feelings involved

Allt och inget har hant sen sist.

Kan iaf saga som sa att vi for tillfallet sitter i Lima och avnjuter varsin latte fran Starbucks och lyssnar pa musik som faktiskt spelas i Europa ocksa.. Tack youtube!

Sa, vad har hant? Vad hander?
For att verkligen fortsatta dar forra inlagget slutade: Emz har sokt skolor (halleluljah moment som Kishti skulle sagt). Det blev lite ole-dole-doff och sa, men sokt har jag gjort iaf. ;)
Nar jag sen knatat tillbaks nojd over min "beslutsamhet" mots jag av en lapp pa dorren till vart rum. Resten av ganget (ja, som ni vet har vi rest med Maja och Andre i over en manad) var pa sjukan.
Stress-emz vaknar till liv och lyckas hitta André liggandes i en sang med dropp och ett vitt ansikte omringad av en orolig Maja och David. Dar var Mr. tvungen att stanna hela natten. Pa grund av halvkrasslig spanska vet man inte 100-procentigt exakt vad det var. Men tydligen nagon parasit/bakterie av nagot slag...Sjukhuset var i ett slag for sig. Ja, det vill saga med ofunktionella toaletter, kackerlackor krypandes lite har och dar, bakteriedodande medel i gamla gaterade-flaskor, avkapade 2-litersflaskor som "akut-toaletter" att kissa i och det var till och med en tjej som sa att dem dodade folk pa det dar sjukhuset (arg pa varden? varlden?). Men, hold your horses! André mar bra idag. No worries. :)
Jaja, for att aterga till historien, sa stannade vi darfor nagra extra dagar i Nasca for att vila upp oss for att sen stalla in vart sikte pa Ica.
Med totalt noll forvantningar (Nasca var en pyttepytteliten stad) sa gar vi av i nagot som visar sig vara en relativt stor och cool stad. Har spenderades tva dagar pa ett hotel i slummen. Sa fort morkret lade sig over staden varnade alla oss for att ga in bland dem kvarteren (ran, ficktjuvar, kidnappning?). Wtf lixom? Vi bodde ju dar. Det ordnade upp sig ganska bra dock och efter att vi prickat av vart aventyr i denna stad skulle vi anda dra vidare.
Aventyret i Ica, var sandboarding. Tank er att man aker snowboard, fast i oknen pa sanddynor. Det blev aven en del racing med sandbuggies (en typ av jeep) upp och ner for sjukt branta och djupa sand-dynor. Fett!
Efter nagra forsok att aka snowboard forstod vi att det kanske inte var det lattaste (speciellt for mig som aldrig akt snowboard forut), sa det blev att aka ner pa magen. Med 500 liter sand i lungorna och dalig synd senare var man nere pa botten. Sjalvklart skulle jag och David gora en fin film ocksa nar vi akte ner bredvid varandra. Vad hande tror ni? Jo - Krock saklart. Med knappa livet i behall gav vi upp och rorde oss vidare mot Peru's mecka - Lima

Lima, lima, lima. Sista anhalten Storstad (som verkligen kants som en ordentlig high-tech storstad), var Buenos Aires, sa nar vi markte att Lima ar sjuuukt stort och sjuuukt high-tech blev vi som bortblasta. Vi styrde var kos mot Miraflores dar stora kopcentrum, starbucks (yeah baby), supermarkets och casinon finns i vartannat horn. Detta skulle bli vart hem.
Nu sahar 5 dagar senare ar vi matta pa huvudstad och ska istallet rora oss norrut mot en liten surfby. Det ar nu solen borjar mina vanner. Det ar nu strandlivet borjar.
Lima har varit riktigt nice dock. Med massor av god och billig mat, fest, casinovinster, casinoforluster (hahah), shopping, massa "trekamp" i pingis, sapito, tattoo och saklart massor av annat.
Vad mer? Jo...Dagen med stort D har kommit. Inatt splittrades de 4 musketorerna.
Vi har haft det sa sjuuuuukt kul tillsammans, sa sjalvklart ar det trakigt. Men Maja och Andrè har nu gett sig vidare upp till Colombia, medan mitt och davids sista mal i sydamerika ar Ecuador. Gotta do, what you gotta do.
Men Kaka y Pipi: Tack till er. Reunion i augusti darlings! (sagerduvasaardudum?!)

Anyways... Livet rullar som vanligt. Hur har ni det dar hemma?
Daligt med update under den senaste tiden. Har inte haft tid for skype :( Men snart ar det dags. Jag maste fa hora era roooster! Det har slagit mig att vi har varit borta i drygt 2,5 manad (ok, lite mindre - men anda!)
Och uppdatera era bloggar folkens. Vissa av er ar sjukt duktiga (tack!), medan andra ar mindre...duktiga (ni vet exakt vilka ni ar! ;P)

Saknar er och hoppas livet later er njuta!

Karlek
emz


Ar det sahar det kanns nar man ar lycklig?

Jag ar kar! Jag ar kar i varlden!


En kort update bara for att halla allt pa plats...
Vi ar i Nasca nu, igar flog vi ovanfor nasca lines. Vad ar nasca lines undrar ni nu kanske? Jo... Det ar stora tecken forestallande djur som skapades for lange lange sen (innan incafolket tydligen?).
Jag brukar alska grona lund och allt vad det innebar. Men det har var en upplevelse for sig. Fyfan vad daligt vi alla madde efter typ 10 minuter i det dar tiny-winy planet. Men, intressant var det. :)

For ovrigt sa borjar solen ordentligt nu. Fran och med idag sa kommer vi sakta men sakert rora oss uppat mot ekvatorn. Sa om cirka 1 vecka borjar sol, bad, surf, dyk-livet lite mer (och det kommer halla i sig anda fram till resans slut). Men men, it doesnt matter if your black or white!

Vi har borjat med en variant av videodagbok ocksa foresten. Om ni (vi?) har riktigt tur sa borjar vi lagga upp det pa youtube/bloggen ocksa. Men det beror pa om vi ar duktiga och fortsatter med updaten... Och om internet haller for det, hehe.

Horde att det ar varmt i Sverige och Norge! Njut! :)

Just det. Vem vill soka program/kurs at mig? Hjaaaaaaaaaaaaaaaalp, jag har bara 3 dagar pa mig...

Karlek
emz


Om

Emz

Emz

RSS 2.0