liveonce

Kara bloggen,
nu har vi vinkat farval till Brasilien och Argentina har fatt kanna pa vara tunga (speciellt min bigfot) och forvantansfulla fotter. Tangons mecka, har ar vi!

Dag 10, 20 februari. Florianópolis, Brasilien
Foten borjar bli battre. Fortfarande svullen, men sakta men sakert har den borjat fa ratt farg iaf.
Sa i ett forsok till att bara vila upp foten sa lag vi bara pa stranden, satt pa hostlet, gick runt lite grann i den idylliska lilla byn och tog det lugnt. Pa kvallen blev det en del caipirinha (som vanligt nar man ar i Brasilien) och chill. Hostlet vi hade hamnat pa var ganska litet (4 stycken dorms) sa dem flesta av oss kom ganska nara inpa varandra. Vi tankte egentligen flytta over till ett storre och yngre hostel, men eftersom det var fullt, sa beslutade vi oss for att stanna har. Och det kunde inte ha blivit battre. Detta hostel var litet, familjart, nara till allt och bada gaster och staff var sjukt trevliga. Vi hade ju aven var lilla vakthund Caipi.

Dag 11, 21 februari. Florianópolis, Brasilien
Idag bestamde vi oss for att kora en utflykt till en annan beach en bit ifran (vi och 7 andra fran hostlet). Har borta var vattnet lite kallare och vagarna storre. Riktigt mysigt. Val pa plats dracks det agua de coco (en oppnad cocosnot med ett sugror bara) och alla somnade i stort sett pa stranden. Pa kvallen blev det caipirinha (saklart) och planen var att dra ner till en beachfest. Det visade sig dock att det var ganska dott pa stan, sa vi satte oss lite avsides pa stranden, kopte vara drinkar och lekte lekar (drinking games) och larde kanna varandra lite battre. Efter nagra timmar var val alla ganska slitna, sa vi snubblade in genom dorren tidigt pa morgonen och sov gott.
Det roligaste av allt under denna kvall, var nastan grupperingen. Det var vi gringos och nagra hundar (gatuhundar). Dem alskade oss. Safort nagon brasse gick forbi oss sa "jagade" en av hundarna bort dem. Sen kom hon fint tillbaks till oss och lade sig.

Dag 12, 22 februari. Florianópolis, Brasilien
Foten var fortfarande pa battringsvag, men idag hade vi lite aranden i stan. Sa 1 timmes bussresa in till Florianopolis, for att sen kopa bussbiljetter till morgondagens resa, kaka lite mat och kolla runt lite. Val hemma igen (det blev sisader 4 timmar senare, eftersom vi gick av bussen lite fel och fick ga igenom halva stan for att komma till vart slutmal) sa borjade min fot svullna upp lite igen. Sagt och gjort blev det mycket tid till att sitta still. Sa kvallen spenderades forst med att alla i i hostlet satt och mos tillsammans (drack, spelade kort, lekte charader) osv, i och med att i stort sett alla skulle aka vidare dagen efter. Nar klockan blev 1 drog vi ner till stranden, men mottes av tomhet, sa jag och David gick tillbaks, medan nagra andra gick vidare.

Dag 13, 23 februari. Florianópolis, Brasilien
Eftersom vi inte gick runt speciellt mycket igar, sa hann foten bli bra tills idag. Sa morgonen gick ut pa att saga hejda till folk och sen aka in till bussterminalen for att aka ner till Iguazufallen.

Dag 14, 24 februari. Puerto Iguazú, Argentina
Efter en bussresa pa sisader 13 timmar (6 timmar pa en buss som paminner om en buss som anvands som lokaltrafik i skandinavien) anlande vi Foz de Iguazú (fortfarande i Brasilien) tidigt pa morgonen.
Vi traffade tva snubbar fran australien pa bussen, som vi sen splittade en van med over gransen och till vara hostel. Granskontrollen tog en evighet (ok, egentligen tog det bara 30min-1h, men det kandes som en evighet eftersom vi knappt fatt nagon somn) och runt 10 var vi framme vid vart hostel Marcopolo inn. Nehe, da fick vi inte checka in fors klockan 14, sa da fick vi planera om var dag lite. Grabbarna fran australien ville ata kott, sa vi styrde vara fotter mot en restaurang. Sagt och gjort sa satt vi dar och at "middag" klockan 10.30 pa morgonen, pa en fin men tom restaurang.
Tiden sprang ivag och helt plotsligt var det dags for incheckning. Vi fick vart rum (dorm saklart) och bodde med nagra skona grabbar under forsta natten. Eftersom det regnade storre delen av denna dag sa satt vi mest bara pa hostlet och tog det lugnt. Egentligen ville vi dra till Iguazú falls (brasilianska sidan), men vi var tvungna att skjuta upp det helt enkelt. Men det var lika skont det. Antligen lite tid att ta det lugnt.

Dag 15, 25 februari. Puerto Iguazú, Argentina
Klockan 7 hoppade vi upp med ogonen i kors. Bussen/vanen till Iguazú falls (argentinska sidan) skulle hamta upp oss klockan 8.45, och innan dess var det mycket som skulle forsoka goras. Ata frukost, forbereda sig mentalt och vakna till liv, duscha, forsoka blogga och lagga upp bilder (sorry, men datorerna pa hostlet var lite oberakneliga, sa jag lyckades inte...). Tiden gick fort och helt plotsligt var vi pavag mot ett av varldens kandaste och storsta vattenfall (om man raknar ihop alla vattenfall som finns har, sa ar det storre an Niagrafallen. Bitch pleaaase! ;))
Himlen var val inte direkt bla nar vi akte dit (snarare motsatsen) sa vi satte pa oss ett par langre shorts (varmare), linne och sket i solskyddsfaktorn (uh-oh!).
Nar vi kom fram sa vantade en lang dag i sol och svalkande vatten fran vattenfallen. Det gick sma tag mellan ingangen och det storsta vattenfallet (devils throat) medan man fick ga mellan de resterande platserna. Allt detta var belaget i djungeln med lummiga trad och vaxter, coola djur (racoons-liknande djur) osv. Vissa avstand var sjukt langa och ga, sa man kan ju saga sahar: Vi fick var veckotraning efter att ha knatat runt i ungefar 8 timmar (nar dagen var slut).
Hur som, nu ska ni fa hora...
Min fot ar ju bra nu (Yippikay-ay!), men vad hander?
Jo, det ska jag beratta for er. Jag och David har precis anlant parken och ska ta oss ner till de forsta fallen. Nar vi gar sa ser vi ett hus som ligger ungefar 5 meter in i "djungeln" med en liten stig. "Jaaa, vi trekkar!" Sa vi tar fram vara machetes fran bakfickan, drar sonder vara linnen och satter upp haret i ett snyggt rambo-harband. Kabam! In i djungeln spatserar vi och jag tar ett kliv rakt in i huset. Kollar hoger, ingenting dar. Kollar vanster, ingenting dar. Fan! Vi hade blivit lurade, dar var ingenting att se. Sa jag gor en signal till David som snabbt vander sig om och kontrollerar sa att vi inte ar forfoljda. Han ror sig snabbt som en blixt och haller vakt. Medan jag vander mig sa kanner jag hur nagonting landar... Ne, men seriost, hahaha. Skamt och sido.. Jag tar det pa riktigt istallet (ah, jag ar en tont ;))
The real deal: Vi ser iaf det dar huset och tanker att det kanske finns nagot kul dar inne. Sa vi knatar in pa stigen och kommer fram till huset (jag gar lite framfor och David lite bakom). Nar vi vander oss om for att ga tillbaks ut pa vagen sa kanner jag att nagonting landar pa mitt huvud (fran tradet? fran hustaket? fran luften?) och det svider till som FAAAAAAN. Handen flyger upp pa huvudet och jag kanner nagot stort (alltsa jag skojar inte, nagot stort typ lika stort som min kupade hand) och slar pa det okanda foremalet. The thing (vet ju inte vad det ar) vagrar slappa sa jag maste bokstavligen dra bort grejen fran mitt huvud. Acklad som fan springer jag ut, skriker lite, slanger solbrillor och gor nagon konstig dans. David kontrollerar min kropp och ingenting finns dar. Hela huvudet bultar och svider som fan. Jag fick direkt yrsel och vi var tvungna att satta oss ner ett tag for att jag hade svart att fokusera. Efter bara nagon minut borjade det svullna (dar the thing satt) och smartan blev varre.
Vi satt och tog det lugnt ett tag men bestamde oss lite senare att borja rora oss lite mot fallen. Har och dar i parken hade dem aven satt upp sma "doktor-platser", sa vi holl ogonen oppna efter en san.
Sjalvklart hittade vi ingen san pa flera timmar, sa under i stort sett hela dagen hade jag en svidande kansla fran bakhuvudet ner till skuldran), svullnaden dunkade och huvudvarken kom och gick. Nar vi var pavag fran parken sa fragade vi en lakare om det fanns nagot giftigt i djungeln har. Tydligen inte, sa det ar bara att vanta pa att svullnaden gar ner. Men efter dessa 8 timmar vi spenderade i parken sa hann smartan bli halften sa ond och svullnaden borjade ga ner. Den ni! Vem kan saga att dem har blivit bitna av ett stort ackligt djur/insekt utan att veta vad det ar? Det kan jag iaf! Wiiie! hahaha
Hur som helst. Denna dag var sa sjuuukt maktig (maktig, maktig, maktig, maktig, maktig YOU HEARD ME! ;)).
Sa sjukt vackra, stora, coola (rent ut sagt maktiga) vattenfall. Vi tog aven en battur (med speed-boat) in i nagra av dem. Fyfan vad sjuukt det var. Det var nog en av de basta sakerna jag nagonsin har gjort. Man kande kraften av vattenfallet och blev helt dyngsur. Dar satt hela baten och skrek blint (vid vissa tillfallen kunde man inte ha ogonen oppna eftersom det forsade sa mycket vatten) av lycka, skrattade tills munnen var fylld av sotvatten och njot. Ascoolt!
Dyngsura gick vi av baten, tog en cigg och bara satt och blickade ut over den vackra naturen och de stora vattenfallen. En upplevelse i sig!
For att aterga till kvallen (som sagt, efter 8 timmar begav vi oss hemat igen, ganska roda, i och med att ingen av oss smorjt in oss) och gick och fikade med en kille fran Argentina och en kille fran Colombia. Vi kakade mackor som ar typiska for Argentina (Sandwich de Miga) och drack nagra inhemska ol medan vi larde oss spanska spel och lite annat kul. Sen blev det faktiskt att ga till sangs. Duktiga va!? Jag lag i sangen innan kl 2 iaf. ;)

Dag 16, 26 februari. Puerto Iguazú, Argentina
Upp vid 9 for att kaka frukost och packa iordning vaskorna. Klockan 10 var det dags for utcheckning och nu klockan 11.30 sitter jag och David pa ett internetcafe for att doda lite tid. Klockan 19.30 ikvall kommer vi ta en buss som tar cirka 17 timmar. Malet ar Buenos Aires. Tangons hemstad. Vi ska forsoka mota upp lite folk dar nere som vi traffat under resans gang. Bland annat Anja fran Rio och nagra grabbar fran detta hostlet. Malet ar val att stanna dar atminstone 3-4 natter, for att sen rora sig vidare lite i Argentina.
Ah, antligen ar vi i spansktalande lander. Nu kommer saker och ting bli annu lattare (dags att ova pa spanskan vettni!)

Vi tar nog tillfalle i akt och bloggar lite mer innan vi lamnar Buenos Aires. Jag kor nog nagon update pa fejjan om vilken tid. For jag vill skypa lite med er dar hemma! Jag vill hora hur ni har det. Hur gar det med snostormen? Hur gor det med frostskadorna? Ne, skoja bara. Jag hoppas att ni har det uuuunderbaaaart iaf! Vi hors snart!

Karlek
emz