liveonce

Allt och inget har hant sen sist.

Kan iaf saga som sa att vi for tillfallet sitter i Lima och avnjuter varsin latte fran Starbucks och lyssnar pa musik som faktiskt spelas i Europa ocksa.. Tack youtube!

Sa, vad har hant? Vad hander?
For att verkligen fortsatta dar forra inlagget slutade: Emz har sokt skolor (halleluljah moment som Kishti skulle sagt). Det blev lite ole-dole-doff och sa, men sokt har jag gjort iaf. ;)
Nar jag sen knatat tillbaks nojd over min "beslutsamhet" mots jag av en lapp pa dorren till vart rum. Resten av ganget (ja, som ni vet har vi rest med Maja och Andre i over en manad) var pa sjukan.
Stress-emz vaknar till liv och lyckas hitta André liggandes i en sang med dropp och ett vitt ansikte omringad av en orolig Maja och David. Dar var Mr. tvungen att stanna hela natten. Pa grund av halvkrasslig spanska vet man inte 100-procentigt exakt vad det var. Men tydligen nagon parasit/bakterie av nagot slag...Sjukhuset var i ett slag for sig. Ja, det vill saga med ofunktionella toaletter, kackerlackor krypandes lite har och dar, bakteriedodande medel i gamla gaterade-flaskor, avkapade 2-litersflaskor som "akut-toaletter" att kissa i och det var till och med en tjej som sa att dem dodade folk pa det dar sjukhuset (arg pa varden? varlden?). Men, hold your horses! André mar bra idag. No worries. :)
Jaja, for att aterga till historien, sa stannade vi darfor nagra extra dagar i Nasca for att vila upp oss for att sen stalla in vart sikte pa Ica.
Med totalt noll forvantningar (Nasca var en pyttepytteliten stad) sa gar vi av i nagot som visar sig vara en relativt stor och cool stad. Har spenderades tva dagar pa ett hotel i slummen. Sa fort morkret lade sig over staden varnade alla oss for att ga in bland dem kvarteren (ran, ficktjuvar, kidnappning?). Wtf lixom? Vi bodde ju dar. Det ordnade upp sig ganska bra dock och efter att vi prickat av vart aventyr i denna stad skulle vi anda dra vidare.
Aventyret i Ica, var sandboarding. Tank er att man aker snowboard, fast i oknen pa sanddynor. Det blev aven en del racing med sandbuggies (en typ av jeep) upp och ner for sjukt branta och djupa sand-dynor. Fett!
Efter nagra forsok att aka snowboard forstod vi att det kanske inte var det lattaste (speciellt for mig som aldrig akt snowboard forut), sa det blev att aka ner pa magen. Med 500 liter sand i lungorna och dalig synd senare var man nere pa botten. Sjalvklart skulle jag och David gora en fin film ocksa nar vi akte ner bredvid varandra. Vad hande tror ni? Jo - Krock saklart. Med knappa livet i behall gav vi upp och rorde oss vidare mot Peru's mecka - Lima

Lima, lima, lima. Sista anhalten Storstad (som verkligen kants som en ordentlig high-tech storstad), var Buenos Aires, sa nar vi markte att Lima ar sjuuukt stort och sjuuukt high-tech blev vi som bortblasta. Vi styrde var kos mot Miraflores dar stora kopcentrum, starbucks (yeah baby), supermarkets och casinon finns i vartannat horn. Detta skulle bli vart hem.
Nu sahar 5 dagar senare ar vi matta pa huvudstad och ska istallet rora oss norrut mot en liten surfby. Det ar nu solen borjar mina vanner. Det ar nu strandlivet borjar.
Lima har varit riktigt nice dock. Med massor av god och billig mat, fest, casinovinster, casinoforluster (hahah), shopping, massa "trekamp" i pingis, sapito, tattoo och saklart massor av annat.
Vad mer? Jo...Dagen med stort D har kommit. Inatt splittrades de 4 musketorerna.
Vi har haft det sa sjuuuuukt kul tillsammans, sa sjalvklart ar det trakigt. Men Maja och Andrè har nu gett sig vidare upp till Colombia, medan mitt och davids sista mal i sydamerika ar Ecuador. Gotta do, what you gotta do.
Men Kaka y Pipi: Tack till er. Reunion i augusti darlings! (sagerduvasaardudum?!)

Anyways... Livet rullar som vanligt. Hur har ni det dar hemma?
Daligt med update under den senaste tiden. Har inte haft tid for skype :( Men snart ar det dags. Jag maste fa hora era roooster! Det har slagit mig att vi har varit borta i drygt 2,5 manad (ok, lite mindre - men anda!)
Och uppdatera era bloggar folkens. Vissa av er ar sjukt duktiga (tack!), medan andra ar mindre...duktiga (ni vet exakt vilka ni ar! ;P)

Saknar er och hoppas livet later er njuta!

Karlek
emz