Älskar fan att åka, men hatar ett farväl!
(Sorry att jag inte har uppdaterat, men tiden har varit knapp och resfebern har faktiskt inte anlänt min kropp än)
This is it!
Detta är sista inlägget jag skriver på svensk mark i åtminstone 6 månader framåt. Inatt bär det av mot arlanda för att ta ett tidigt flyg imorgonbitti. Första stopp blir Rio de Janeiro, Brasilien, där det ska dansas samba på karneval under en veckas tid.
Jag har inte känt någon speciell resfeber, tills jag nu fick ett sms med texten "Men nu måste du väl ha lite resfeber?" Sagt och gjort. Resfebern drabbade mig som en leopard på savannen. Försiktigt och överraskande.
Shit, nu är jag helt plötsligt... fan, jag vet inte riktigt. Någon blandning av nervös och förväntansfull kanske?
Som jag har sagt tidigare så kommer bloggen att uppdateras under resans gång. Jag ska försöka hålla det på minst en gång i veckan. Det kan bli mer, det kan bli mindre. Allt beror på vart i världen vi befinner oss och hur internetuppkopplingen är. Men, självklart ska jag göra allt i min makt för att uppdatera er, så att ni kan vara med och följa våra fotsteg.
Åh. Alla ni nära och kära kommer att finnas med mig i hjärtefluffet under hela resans gång. Kom ihåg att vi ska skypa i massor! Adda min skype om du inte har addat den än (står på min profil på fejjan - lite hemlig måste man få vara;)).
Nu har jag sjukt mycket att stå i. Ni som känner mig, vet hur jag funkar. LAST MINUTE BABY! ;D
Men, jag lovar att uppdatera er när vi är framme (så att ni vet att vi inte har störtat i havet och hamnat på en Lost-ö).
Dagens...
Låt: David Guetta - How soon is now
Massor av kärlek
emz
Godmorgon världen!
Nu är jag tillbaks i Sthlm och bloggvärlden, efter 10 dagar i Oslo.
Åh vad Oslo är bra! Åh vad folket i Oslo är bra! För att slippa bli varken nostalgisk och sentimental, så tar jag bara en kort update över de senaste 2 veckorna.
Resan började med en buss från Sthlm till Oslo. Även denna gång slapp jag tullen (tur det, för jag hade inget pass med mig). 7½ timme senare anlände jag och möttes glatt upp av Nea, Tobbe och Jimmy. Det blev biljard och öl för halva slanten innan hemgång.
Den största anledningen till att jag besökte Oslo var just för att lilla Nea fyllde Systemet. Så lördagen var inmosad med fika, aktiviteter, alkohol, middag och utgång.
Alla andra dagar spenderades vart efter med lite trevligt folk, film, spel, bio, prat, öl, dans och annat mys.
Exakt här och nu i skrivande stund, så tror jag; att jag sakta men säkert inser att Oslo faktiskt är ett avslutat kapitel nu. Usch. Det är med både vemod och ett stilla lugn jag skriver orden. Det är slut, finito, byebye, the end, this is it.
Nu var det, det där med att inte bli för sentimental i inlägget ju. Men avslutningsvis: Tack Oslo för din tid. Tack alla ni i Oslo (ni vet exakt vilka ni är). Kapitlet vidrörs igen om 6 månader, tills dess. One love!
Vad mer står på menyn?
Jo det ska jag berätta för er mina vänner.
Om exakt 1 vecka drar jag. Om exakt 1 vecka sitter jag på ett flyg påväg mot varmare land. Underbart!
Resfebern har inte drabbat mig än, men tro mig... Så fort den drabbar mig så kommer du vara den första att veta om det. Yes, följ bloggen så får du genast en förstahandstitt. ;)
Jag kan även passa på att nämna att bloggen kommer följa med mig ut i världen.
Här kommer mitt liv uppdateras de närmsta 6 månaderna. Här kommer ni få läsa om när jag trampar på sjöborrar och nästintill hugger av mig fingrar. När jag kliar upp mina malariabett och får kackerlackor innanför kläderna. När jag dansar i ett sambatåg hela natten lång och blir skjutsad på en jet-ski av brasiliens hunkigaste hunk.
Yeah, baby yeah! Allt hamnar här. Follow the update!
Nu måste jag käka frukost (cigg+kaffe here I come), men update kommer inom kort (jag ska vara duktig och uppdatera mycket nu innan jag åker).
Dagens...
Skål: Jag skålar i kaffe för Stockholm. Jag skålar i kaffe för Oslo. Och jag skålar i kaffe för världen! SKÅL!
Tills vidare
emz
onsdag
Hey mina vänner. Sorry att det har tagit lite tid sen jag skrev sist (jag som precis hade kommit in i det här "blogga ofta"-syndromet)...Tyvärr kommer kanske detta vara sista inlägget på några dagar också. Sårry maj mäjts!
Grejen är såhär: Jag har haft fullt upp de senaste dagarna. Jag har bland annat tagit tag i dem här grejerna som aldrig har blivit av. Jag har till exempel: Klippt mig (sisådär 15 cm av mitt hår ligger nu i en papperskorg hos frisörsalongen, eller sys kanske just i denna sekund till en peruk, vem vet?) och Vaccinerade mig mot svinis.
Jag mår fan tip top efter sprutan, det enda som har vuxit fram lite under natten är en obehaglig värk i armen. Men, den går att leva med och är inte så farlig som alla har berättat om. Shit alltså, jag har hört "skräckhistorier" om folk som inte har kunnat använda armen för att det har gjort så jääävlaa ont. Folk som typ varit tvungna att lägga den mot kroppen och hålla den där i ett par dagar.
Men, historien slutar inte här. Nu ska jag be er om en tjänst. Håll tummarna för mig nu att jag inte blir sjuk och tvingas ligga i någon feberfrossa i helgen. För det har jag verkligen varken tid eller lust med.
I helgen mina vänner, då smäller det.
Jag åker nämligen till Oslo imorn och hälsar på alla fina. Jag vet inte riktigt hur länge jag är där, men minst sagt över helgen iaf. Men i och med att jag inte har något jobb att komma hem till, så kan det bli några dagar in på nästa vecka också.
Oslooo, here I come! I do miss you!
Dagens...
Nostalgiklipp: Dinosaurs.
Den här serien gick mellan åren 91-94. Åhhh vad den var bäst!
Jag får en skön känsla i magen när jag ser detta. Och ja, jag känner igen mig själv när det gäller sockret. ;)
Remember?
Klem!
emz
Vi är bundisar!
Jag var på Kungliga Dramaten igår. Jag, mamma och min homegirl (Kronprinsessan) Victoria + eftersläp (Daniel).
Problemet var väl bara det att hon inte har insett att vi är bundisar än. Men det är iofs inte så konstigt, eftersom vi inte ens...ehm...satt bredvid varandra.
Men, hursom. Vi var där samtidgt och såg samma föreställning. Bundisar I say!
(Jag gjorde 3 konstateringar föresten.
Konstatering nr 1: Hon är snyggare i verkligheten.
Konstatering nr 2: Kungligt folk vinkar inte stelt - hon rockade hela handen
Konstatering nr 3: Kungligt folk klappar inte försiktigt med fingertopparna på en liten bit av handflatan - hon klappade fan sönder sina händer värre än alla andra.
"En prinsessas dagbok": Släng dig i väggen!)
Själva pjäsen/föreställningen eller vad man nu ska säga (shit vad vuxen jag känner mig nu), var otroligt bra faktiskt. Den var väldigt djup och man blev berörd. Det enda minuset var väl att den var lite väl lång under en scen (nästan halva föreställningen) och på så sätt blev lite övertydlig.
Men, den lämnar ändå något efter sig. Den växer.
Och inte nog med det, riktigt duktiga skådespelare också.
Så, har du vägarna förbi Dramaten och känner för en lite smått tung föreställning. Se Höstsonaten.
Nu ska jag ta dagens första cigg med dagens första kaffe.
God morgon världen!
Dagens...
Upptäckt: Jag har hittat en drömtydarbok här hemma. Det är inte den jag har letat efter (som är sjukt bra), men däremot så står det både det ena och det andra intressanta i denna.
Om det är någon där ute som vill tyda sina drömmar. Call 099-emzkan.. Eller nått.
Bajj!
emz
lördag
Jag har varit så pretto i mina senaste inlägg, sorry. :P
Whats new?
Igår träffade jag en kär gammal vän. En person jag har saknat otroligt mycket. Vi satt på ett av våra gamla hak och sippade på några öl i 5 timmar (som förövrigt kändes som 1). Allt kändes verkligen som vanligt och det var en ordentlig walk on memory lane. Jag fylldes av ett lyckorus att saker och ting börjar falla på plats för denna person. Lycka i sin sanna form. Vi bokade in en bio på söndag, förhoppningsvis blir det av. (avatar 3d, ja, det är fasiken på tiden). En skål för det. Nu mår jag sjukt bra!
Just nu sitter jag här hemma och diskuterar med mamma. Vi ska göra något som vi aldrig gör. Vi ska gå på... Dramaten. TADA Yepp, ikväll blir det teater för hela slanten.
Innan dess ska jag försöka hinna klippa mig (tidsoptimist-javisst). Jag försöker dock se händelserna i förväg och sanningen i vitögat. Jag kommer inte hinna klippa mig. Jag vet det bara!
Ska försöka hinna hämta ut några wiispel också. Det kommer jag säkert hinna, allt handlar om prioriteringar, mina vänner. ;)
Dagens...
Låt: Mister Timbuktu - Schnyyygg (spotify som vanligt).
Sjukt sköna vibbar och texten är klädd för att döda!
Hejdåra!
emz
I-landsproblem
Dessa i-landsproblem, alltså.
I-landsproblem nr 1:
Kanske den största tidsoptimisten som har vandrat på detta jordklot (låt mig presentera mig själv), stressade iväg till ett vaccinations-ställe för att vaccinera sig mot svininfluensan. Jag har varit ganska fram och tillbaks med själva tanken att göra det eller inte. Så när jag väl ruskat om mig själv och bestämt mig för att "ok, why not?" så hamnade jag mitt i någon jävla "vaccinera idag eller inte alls"-anda, äsch, inte vet jag. Men alla skulle helt plötsligt vaccinera sig och väntrummet var fullt av förvirrade själar.
Efter att ha suttit där i sisådär 1 timme (redan 20min försenad för att möta Cilla och ta några after work-öl, eller i mitt fall; after free-öl) så blir det min tur. Damen som skulle vaccinera mig var nog lite stressad också. "Ja, nu tar vi den här lite snabbt då" löd orden medan hon halvsprang och drog in mig i ett rum.
Som tur var (?) så sa jag att jag precis har vaccinerat mig mot gula febern. Så helt plötsligt fick jag inte ta sprutan mot svinis. What the?
Så hon visade ut mig i all hast och sa att jag får återkomma om en vecka. Whey. Tack för den timmen!
I-landsproblem nr 2:
Jag drack endast 4 öl och 1 shot, men blev ändå bakis (jag blir aldrig bakis. Notera aldrig!) dagen efter. Vad hände?
I-landsproblem nr 3:
Tidsoptimist är ett återkommande fenomen. Japp, återigen lockades min innerliga tidsoptimist fram och efter att ha suttit och gjort nada (nada viktigt iaf), så slog det mig att jag skulle klippa mig idag. Stress! Dusch snabbt som fan, mascara överallt i hela ansiktet (förutom på ögonfransarna), ut i kylan, skrapa bilrutor hit och dit med förfrusna fingrar, gazen i båten mot centrum. NÄHÄ, klockan var för sent. Jag får väl behålla mitt skitlånga hår då.
Inte nog med det, mina favvojeans är sönder också.
Hjärnan har knakat som aldrig förr. Fyfan vad tur jag har! Fyfan vad jag är lyckligt lottad som bara har ovanstående "problem" som "problem". Jag ska se till att dra mitt strå till stacken som tacksamhet!
Äsch. Annars då?
Jag har shoppat på mig massor av onödigt skit idag (eftersom jag inte fick klippa mig var jag tvungen att slösa pengar på annat).
Väl hemma så har jag fixat, trixat och skype'at med några sköningar "hemma" i Oslo. Nu funderar jag faktiskt på att spela wii.
Ja just det, det visste du inte bloggen. Vi har Wii hemma nu, sjukt kul!
Jag kommer bli fit tack vare detta spel. Vi har dock beställt en till kontroll och lite fler spel. Om det kommer imorn, så kan det bli så att mys-emz kommer fram och hänger framför tvn med en wiikontroll i handen.. Hmm, antagligen inte... Sånt kanske man har söndagar till för?
Dagens...
Uppmuntran: Du har pengar, jag har pengar. Så dagens uppmuntran är helt enkelt att skänka en liten liten del av dina besparingar, till någon som behöver dem mer.
Det finns tusen olika fonder, forskningar och insamlingsprogram. Ta några minuter på att bara kolla runt och se var du vill att just dina kronor ska hamna.
Det är enkelt (kan göras via bankgiro/postgiro, faktura, dras från mobil, yeah you name it).
Det kostar inte mycket (du bestämmer. Det som kan kännas lite för dig, kan vara mycket för någon annan).
Några exempel: www.wwf.se www.raddabarnen.se www.redcross.se www.cancerfonden.se
Låt oss ta hand om varandra!
Kram
emz
Moment of silence
Du och jag tar ett andetag till, medan någon annan tar sitt sista.
Alltså vilken jävla tönt...
...jag har blivit.
Vafan postar jag för musik egentligen?
Arghhhhhhhhh!
(En till bara för att: Duffy - Save it for your prayers)
emz
Gomorron gooomorron!
Söndag är här, men det känns som en onsdag. Eller torsdag. Eller tisdag. Eller måndag. Eller fredag. Eller lördag.
Äsch, jag vet inte. Alla dagar flyter ihop i varandra när man inte har några "måsten" som att t ex jobba.
Jag har varit hemma i Sverige i snart 3 veckor, men det känns som att jag har varit här i max en... Det känns bra.
Tanken har precis slagit mig; att jag antagligen inte kommer hinna bli rastlös innan det är dags att röra fläsket vidare. Varför var jag så orolig för det? Min rastlösa själ mår fan bra av att ta det lugnt har jag märkt.
Om en månad sticker jag och jag är så sjuuukt peppad. Dock är det mycket som måste hinnas med nu i januari.
Människor som ska träffas, saker som ska packas, grejer som ska köpas, platser som ska besökas och yadi yadi.
Tiden går fort när man har skoj, så helt plötsligt sitter jag nog där och inser att jag bara har hunnit med hälften. Den paniken tar jag då. Den dagen, den sorgen.
Dagens...
Låt: Laleh - Snö
Yes, Laleh är tillbaks. Texten är fin. Melodin är fin. Ah, den är fin helt enkelt.
Bajj
emz
En resa...
Jag kom precis hem från stan och har upplevt en riktigt trevlig kväll!
Kvällen i sig har varit underbar med mina grabbar (och 2 av mina görls såklart) och massor av öl, men det här inlägget tänkte jag mest tillägna min taxichaufför Majid.
Bara själva grejen att jag valde att sätta mig här framför datorn och komponera ihop ett blogginlägg om det säger en del. Om det skulle varit en vanlig kväll skulle jag helt enkelt ha legat i sängen vid det här laget och sovit bort min fylla (inte för att jag är full längre, men ändå).
Hur som haver. Jag försökte pruta till mig ett fast pris som vanligt. Min önskan gick inte riktigt igenom dock, men det lovades musik á höga höjder med priset jag fick (det var ett av mina krav såklart).
När jag väl suttit mig i taxin och vi hade åkt sisådär 500 meter så sänktes volymen och den riktiga resan (se: spiritual) var igång. En resa som egentligen tar 30min MAX tog 1½ timme plus lite dötid utanför mig. Och vilken resa det var.
Egentligen vet jag faktiskt inte hur jag ska kunna förklara det här, för ingen kommer ändå förstå (det är knappt så min hjärna förstår). Det var egentligen inget speciellt händelserikt som hände under resan, utan bara det faktumet att vi snackade isär våra tankar, hjärnor och åsikter. Den här mannen med två barn delade med sig av sitt liv i flyktläger, sina långa arbetstimmar, sin kamp för att ge allt till sina barn och jobbet som ensamstående pappa. En hårdarbetandes pappa med uppdrag att uppfostra vår framtid. Dagens barn som sen kommer ta över vår värld (och antagligen göra den till en bättre plats).
Det här samtalet h gett mig både perspektiv och lärdom. Sjukt nog.
När man minst anar det så kommer ljus från någon man inte alls i sin djupaste fantasi trodde skulle ljusa upp något.
Kvällens sensmoral är helt enkelt att uppskatta det du har och haft. Men det viktigaste är kanske ändå att inte vara rädd för att ta lärdom och vilja utvecklas.
Majid sa att han träffat många vilsna människor i taxin, men att jag inte verkade vara en av dem.
Det vet jag inte...Men om jag är vilsen så gör det inget. För det är ändå en del av livet.
Att vara vilsen -och- sen att hitta hem. Vilken känsla!
...Med det kastar jag in handuken. Tack. Och godnatt!
Dagens...
Misstag? Att jag varken har läst igenom eller finskrivit ovanstående.
Äsch, så får det bli helt enkelt. Direkt ur hjärtat. När det är som bäst?
Guuunatt
emz
Skriva av lyrics...Så kul har jag en onsdagsnatt
Alicia Keys - Wait til you see my smile (klick klack!)
When the wind is blowing in your face
Sometimes in life you don't see straight
Pray to him - He will show
When your head is in a certain place
Nobody around to make you say
"Stand strong and you will go"
Wait til you see my smile
Wait til they see your smile
Don't they love to see you down
Kick you while you're on the ground
Don't let emotions show
People always speculate
Don't let it get in your way
See they say things they don't know
Wait til you see my smile
Wait til they see your smile
Hey
So you're doin' better now
Everybody comes around
But you don't really need em'
Cause you're stronger and you're better and you're ready for whatever
Sing
Wait til you see my smile
Wait til they see your smile
Wait til you see my smile
Wait til they see your smile
Välkomnar 2010 med öppna armar!
Jag känner på mig att det här året kommer bli ett sjukt bra år! Och nu snackar jag inte bara om mitt 2010, utan det känns som att det kommer bli ett bra år för många.
För det första så hoppas vi på att finanskrisen och ekonomin stabiliserar sig.
Men, för att gå vidare till roligare (men inte viktigare) saker; så börjar min framtid sakta uppenbara sig.
- Januari: Kommer innehålla massor av mys med nära, kära, bekanta, vänner, familj, släkt, nya bekantskaper, vin, öl, shots, god mat, planering, resefeber, pepp, kära återseenden, packning, shopping, hej-, grattis- och hejdåfiranden och annat smått och gott.
- Februari-Augusti: Resa! Uppleva kulturer, människor, äventyr, värme, sol, bad, höga berg, djupa dalar, djur, natur, en och en annan sjukdom, blöta fötter, nya bekantskaper och leva i ren spontanitet. Känn efter känslan att bara följa sina fötter, den kommer jag känna.
- September-December: Antagligen (man vet aldrig vad som händer) massor av kära återseenden. Lycka!
Och man vet aldrig, jag kanske 'stadgar' mig på en plats och sätter mig vid skolbänken igen.
Tada, där har vi mitt år 2010.
Nu när vi i stort sett har funderat på ramarna som kommer styra mitt 2010, kanske man även borde spendera en tanke till 2009. Vad har 2009 gett mig?
Den här listan skulle kunna bli huuuur låååång soooom heeeeelst. Men egentligen handlar allt bara om en enda sak.
- Sjukt många fina nya bekantskaper i en ny stad, i ett nytt land. Och sjukt många fina återseenden med de bästa hemifrån. Tack till alla er som ligger i mitt hjärtefluff!
Och årets sista dag har spenderats hur, sa du?
Vi började med en god middag á 10 personer hos några vänner, för att sen röra oss vidare mot årets fest.
Festen var sjukt bra uppstyrd med rökmaskin, dj, live-uppträdande, discoljus, uvljus, bål, launch, fångarna-på-fortet-nyckel osv. Dessvärre innebar detta också dåliga saker så som spyor, kiss och nerstökning i trapphus som i sin tur gav arga grannar, samt snodda grejer.
Men, det var kul under kvällen iaf och problemen hanteras alltid bäst dagen efter.
Dagens...
Köp: Fyfan vad jag har shoppat grejer idag. Men, vinnaren är ändå solklar.
Inte nog med att den är relativt snygg (snygg och snygg vet jag inte riktigt, men hur snygg kan egentligen en vandringsväska bli?), har en bra storlek och andra roliga finesser som hemliga fack, bra rygginställningar osv. Utan bara det att jag lyckades hitta den på mellandagsrea för ungefär en lax billigare än tidigare. Erbjudandet gällde bara några dagar in i januari, så det kändes helt enkelt meningen. Ja tack, jag är nöjd!
God fortsättning
emz
Talk to me, take care of my dreams!
Sell me candy, sell me love, sell me heaven, sell me doves
Random/Plattan
(Snart) en vecka senare...
Fyfan vad tiden går fort.. Nu har jag snart varit hemma i Sverige i en vecka, 6 to go.
Tiden har börjat sjukt bra med mys hemma, middag med saknade vänner, utgång i en efterlängtad stad och mycket skratt och måbra-känslor.
Dagen till ära ska jag faktiskt se till att ta tag i lite viktiga grejer och sluta lalla runt (eller iaf ta en paus från lallandet).
Idag blir det insamling av vuxenpoäng på hög nivå, och allt vad det innebär. Det blir att tvätta, kolla väskor, hämta pass, klippa mig (åh, håll tummarna nu), färga håret (förhoppningsvis), träna och lite annat smått och gott.
Wish me luck, för helt plötsligt insåg jag att klockan är 13.15 och jag fortfarande ligger kvar i sängen.
Men det är lugnt, jag skyller på att min rygg dödar mig, sakta men säkert.
Dags att sätta planen i verk.
Dagens..
Bild: Jag är insnöad.. Bilden är dock tagen igår, men lägg på sisådär 40-60cm (från båda håll) så har ni en bild som är up to date.
Farwell
emz
En julafton senare...
Nu har jag varit hemma i två hela dagar, men det känns redan som att jag har varit hemma hur länge som helst. Men än så länge går ingen nöd på mig. Jag mår skitbra och mammut göder mig.
(Låtpaus! Melodi: Markoolio - Mera mål
Jag vill ha mat, mat, mat, mera mat, och mat, det kommer jag att få. Jag vill ha mat, mat, mat, mera mat, jag kommer knappt kunna gå)
Back to business...
Hur som. Nu har alltså en julafton gått. Och ack var trevligt och mysigt vi har haft det.
Här satt hela familjen i vår lilla stuga och åt god mat, kollade på Kalle Anka, drack glögg och Irish Coffee, öppnade julklappar, kollade på Ett päron till farsa firar jul och ja, bara mös helt enkelt. Det blev en lugn och fin julafton, precis som jag vill ha det.
Jag fick sjukt fina julklappar också. Massor av resgrejer som jag har tänkt att köpa. Men nu slipper jag slösa pengar på det och kan fokusera på en ryggsäck istället, skönt...
Nu är jag då hemma i Stockholm, för dem som inte har insett det än. Och här är jag för att stanna i 7 hela veckor.
Borta bra, men hemma bäst? Just nu känner jag att det uttrycket är korrekt uttalat, men vad känner jag om 2 veckor? Antagligen inte samma sak...
Fram tills dess ska det iaf bli hur kul och skönt som helst att träffa vänner och släkt, familj och bara vara i Stockholm, staden som alltid kommer ligga 0,1 milimeter närmare hjärtat än alla världens andra städer. Kalla mig patriot, men det är något speciellt med denna stad. Åh, jag blir alldeles nostalgisk när jag tänker på det.
Anyways. Som alla vet, så är det den 25e december idag. Och vad innebär den 25e december? Jo, mina vänner. Det innebär årets bästa utekväll.
Dagens..
Myskänsla: Att det är typ 0,5 meter snö ute och att det fortfarande snöar. När man tittar ut så ser man alla barn leka ute i snön. Åh, vad lycklig man var när det snöade när man var liten.
Mulning
emz
Början på slutet
Dem senaste dagarna har varit sjukt händelsefulla och känslosamma. Jag har nämligen precis upplevt min sista arbetsdag, min sista fest, min sista middag, min sista helg osv med kollektiv och vänner. Fy!
Vi kan börja med fredagen (= sista arbetsdagen).
Hela dagen bestod nästan bara av att vara på kontoret för min del. Jag hade verktyg, föremål, adgangaskort, bilnycklar osv att lämna in. Det var med tårarna i halsen jag lyssnade på tal från chefer och VD och mottog presenter. Det var med tårarna i halsen det var hejdå-kramkalas med alla underbara kollegor och det var med tårarna i halsen jag satte på mig mina civila kläder och gick ut från kontoret för sista gången.
Det känns ändå väldigt bra att jag faktiskt tycker att det är så pass jobbigt att sluta. Det betyder att jag har trivts och haft det bra på min (tidigare) arbetsplats. Åh, jag saknar redan alla!
På fredagskvällen blev det självklart fest! Vi drog över till Speed-Kalle och hade det kul.
Lördagen innebar också fest. Men denna gång hos oss. En liten "utflyttningsfest" så att säga.
Det slutade med att det kom sjukt mycket folk till vår lilla lägenhet. När vi var som flest i lägenheten var vi säkert runt 35-40 pers.
I stort sett alla som man ville skulle komma, var här. Plus deras vänner. Riktigt mys.
Söndagen innebar bakfylla, lite städning och avslutningsmiddag på Yaya's. Sjukt mysigt ställe med god thaimat.
Nu har ni fått en liten update iaf. Men jag måste fortsätta min stressade måndag. I och med att detta är min sista heldag här i Oslo, så har jag en del att göra - innan folk börjar komma hem. Jag måste gå förbi banken, handla lite grejer, packa osv osv osv. Stressss
Dagens...
Låt: Imogen heap - Hide and seek.
Favorit i repris, klicka här för att lyssna (i spotify) vettja!
Nuss nuss
emz
Nobelpris och stress.
Obama har precis varit i stan för att motta fredspriset. Hela Oslo har i stort sett varit avstängt och babylon har följt varenda fotsteg och andetag man tagit.
Jag stressade ner för att lyckas få en skymt av mannen, när han skulle vinka. Det gick väl sådär... Jag såg honom hela två gånger, men såg ingen vink. Men, bara det att vi har varit på samma plats. Yes box, det gör oss tighta. Nu är vi tighta som korvskinn!
Demonstranterna var på plats.
Och där demonstranterna är, är även Aina.
Både norska och svenska.
Obama rullade in med "stil" med 200 secret agents, hyrde hela Grand Hotel och stängde av E6an från Gardemoen in till City. Det dygnslånga kalaset landade på sisådär 150 miljoner kroner.
Fatta att ha de pengarna. Kung i baren!
Hur som.. Kvällens planen ser ut som följande; In i duschen, träffa kollegor och öla i min anda. Ja, det blir rent ut sagt en (tusen) "Hej då-öl" för mig.
Dagens...
Låt: Alicia Keys - Doesn't mean anything.
Klicka här för att lyssna via Spotify, vettja.
Gillar du låten bör du även checka hennes helt nyutsläppta album.
Skål!
emz
'til the day that I die!
Nu är det exakt 2 veckor kvar till Dagen D.
Fram tills dess kommer vi ha det sjukligt mysigt och kul här i Oslo.
Om 2 veckor är det Stockholm som gäller och 7 veckor senare drar jag till Sydamerika. Yesaja.
I'ma party on these streets, 'til the day that I die!
BTW:
Jag har köpt en ny kamera, så nu utlovas massor av bilder (de flesta hamnar som sagt fortfarande på fisbook dock!).
Dagens...
Artist: Jean Grae.
Om du är lat så kan du klicka här för att få det sökt åt dig på Spotify.
Passa även på att klicka här för att komma åt en extra skiva (som inte finns i länken ovan) som är sjukligt bra.
Bajj bajj
emz
Hej hopp
Oj, oj. Nu har det faktiskt gått alldeles för lång tid sen jag bloggade (om man bortser från Neas otroligt fina inlägg). Men det ordnar vi upp nu sörrni!
Det är mycket som har hänt. Men bilder säger mer än tusen ord, so here we go!
Förstärkning i kollektivet. Nu är vi 7 stycken hos oss. 5 görlz (jag, Anna, Nea, Fia, Nina) och 2 gräbbz (Skippy - katt, Alf - maskot). Allt funkar helt sjukligt galant!
Nytt boende, ny utsikt:
Vi har bestämt oss för att ha myspys varje advent, inklusive alla tillbehör som t ex pepparkaksbakning, glögg, julmusik, koseliga människor osv, osv, osv.
1a advent mys:
Helgerna har varit lika med: Party, stand up, missions, shots, öl, sköna människor, trubadurer och myspys!
Ge kvinnan några kronor för skönsången (spelningen?):
Tyvärr finns det inga fler bilder i och med att min kamera har strulat en del.
Men, med hjälp av en gummisnodd så är den back on track nu. Så fler bilder utlovas i framtiden (mest på fisbook dock).
Nu bär det av mot Mathias för att spela lite Guitar Hero med hela kollektivo.
Ciao bellas & bellos
emz